Hur långt är ett snöre?
Enligt en god vän till mig, som är väl insatt i ämnet via sitt jobb på ett av Sveriges största tidskriftsförlag, kostar det kanske 1–1,5 miljoner kronor att skapa och distribuera en utgåva av en tidskrift (hösten 2015). Naturligtvis finns det oändligt många variabler – notera rubriken – men visst säger det något.
Ändå är det många som tvekar över att spendera en i sammanhanget struntsumma ytterligare för att tidningen faktiskt ska vara korrekt; fri från fel. Man väljer alltså i stället att skicka ut sin dyra fina produkt med ett antal – defekter. Någon betalar för din produkt, oavsett om det är ett företag, en organisation, annonsörer eller de enskilda läsarna. Visa att du tar dem på allvar.
Korrekturläsning är ett högst osexigt ord. Men det handlar just om detta – att kunna ge ut en produkt där människor slipper irritera sig på olika typer av språkfel, bristande rytm eller inkonsekvens – eller för den delen missar i layout eller med fakta. Samtidigt har branschen fått ett antal människor som egentligen vill vara "riktiga" journalister men som av arbetsmarknadsskäl börjat kalla sig korrekturläsare. Det syns tyvärr i en del tidningar, där man vid en titt i redaktionsrutan kan bli lite överraskad över att det faktiskt sägs finnas någon som läser korrektur.
Jag startade ArtCon Textgranskning 1987, som pionjär i branschen, och slog direkt fast att det är korrläsning jag sysslar med och att jag inte hellre skulle vara till exempel översättare eller författare. Det är nämligen ett svårt jobb om det ska fylla sitt syfte, och trots att jag törs påstå att jag av många länge setts som ledande i branschen lär jag mig fortfarande saker hela tiden.
Det gäller också att följa med när språket förändras – samtidigt som det är en delikat balansgång för en tidskrift i vilken mån den ska ligga i framkant av utvecklingen. Vad är läsarna redo för och vad kommer mest att upplevas som konstigt? Jag jobbar inte på samma sätt med magasin A som med magasin B; varje tidning har sin egen själ, som det gäller att få grepp om och som kräver sin speciella behandling. Och redaktionsledningen har förstås sista ordet i vilken linje som ska gälla då det finns flera bra alternativ – min verksamhet handlar om service, tydlighet och förenkling, inte om pekpinnar.
Känner du att du vill höja kvaliteten på din tidning, hör gärna av dig och få ett lösenord hit – om mitt koncept för hur jobbet kan läggas upp och som alltså utvecklats under många år och visat sig fungera för de mest skilda typer av tidningar och texter. (Lösen behövs även för sidan Beståndsdelar och priser.) Skriv en rad via formuläret här eller mejla direkt till [email protected]!
Då och då blir ens små förtjänster rent av omnämnda i något magasin, här i mångåriga kunden King (12/2014). Och jag avslutar gärna med att citera den förträfflige Anders Carlén, tidigare chefredaktör för bland annat Härligt hemma, Allt om Fritidshus, Vi i Villa, från ett språkmöte jag höll på Bonnier: ”Att ha din korrläsning är som att få en extra redaktör.” Härligt att höra – och då borde väl inte ens den mest nitiska räknenisse kunna tycka att det är dyrt?
